Contact us
Svenskt företag specialiserat på rör, rördelar, ventiler, packningar och flänsar.

Instrument

Mätinstrument
Mätinstrumentens uppgift är att mäta mediers tryck, temperatur,
nivå och flöde.

Tryck
Begreppet tryck används för att ange de krafter som en vätska eller gas
utövar mot angränsande kroppar och anges i kraft per ytenhet.
Då trycket på ett kärls insida är större än utsidan talar man om övertryck.
Motsatsen är undertryck. Det verkliga trycket, med absolut vakuum som
referens, kallar man absoluttryck. Enheten för tryck är N/m2.

Temperatur
Temperatur är måttet på en kropps värmetillstånd eller molekylernas
rörelseenergi.
En kropp sägs ha högre temperatur än en annan, om värme övergår från
den förra till den senare. Med en kropps temperatur ändras vanligen dess
fysikaliska egenskaper såsom volym, elektrisk ledningsförmåga och
elektromagnetisk utstrålning.
Även tillståndet kan förändras med temperaturen (gas, vätska eller fast kropp).
Temperaturen mäts i grader (°) enligt olika system, temperaturskalor.
Man definierar skalan enligt de ursprungliga temperaturskalorna
(Celsius, Reaumur och Farenheit), genom att mäta egenskapen vid två
bestämda temperaturer, fundamentalpunkter (fixpunkter).
Dessa tilldelas vissa gradtal. Vid Celsius skala är fundamentalpunkterna,
vattnets fryspunkt och kokpunkt (vid 700 mm kvicksilver), tilldelade gradtalen

Nivå
Nivå betyder ursprungligen vattenpass, dvs. vågrät yta, jämnhöjd,
ståndpunkt och höjdläge. En nivå är alltid ett relativt begrepp och anges i
processapplikationer normalt med ett kärls botten som referensnivå.
Nivå för såväl torrgods som vätskor kan mätas. I många applikationer vill man
få kontinuerlig information om ett medias nivå i en behållare eller få larm vid
hög eller låg nivå.
I det förra fallet talar man om nivåmätare medan man i det senare
talar om nivåvakter.

Flöde
Begreppet flöde används för att beskriva pumpkapacitet och mediatransport
i rörsystem och anges i volym per tidsenhet, m3/h.
Flöden kan ha laminär eller turbulent karaktäristik beroende på mediats
hastighet, fysikaliska egenskaper och störningar i rörsystemet.
Vid vissa applikationer uppträder fasomvandling, exempelvis ångbildning,
varvid flödet blir sammansatt och svårt att mäta. För att få så riktiga mätvärden
som möjligt, placeras mätare på platser i rörsystemet där störningar kan
minimeras och där flödets karaktäristik beräknas vara förmånligast.

Tryckmätare
Tryckmätare är indikerande instrument för mätning av över- eller undertryck
i vätska och gaser.
Ett mekaniskt mätsystem omvandlar tryckförändringar till rörelser.
Manometer är tryckmätare för matning av övertryck och vakuumeter är
tryckmätare för mätning av undertryck.
Båda dessa har atmosfärstrycket som referenstryck.
Differenstryckmätare är tryckmätare med två anslutningar som mäter
tryckskillnaden mellan två medier eller två driftspunkter i samma media.
Absoluttryckmätare är tryckmätare för matning av absoluttryck.
Vid applikationer där det förekommer vibrationer eller tryckstötar används
vätskedämpat utförande, vanligen är då huset fyllt med glycerin.
Tryckmätare indelas i noggrannhetsklasser enligt DIN 16005 och avser
mätnoggrannheten vid temperaturen 20°C.
Klassen anger instrumentets avvikelse vad det avser noggrannheten i procent
av skalans ändvärde.
Normala industriprocesser kräver vanligen noggrannhetsklass 1 %, medan
man i hydroforanläggningar och andra mindre noggranna applikationer kan
använda klass 1,6 % eller 2,5 %.
För noggranna mätningar och kalibreringsapplikationer krävs ofta klasserna
0,1 %, 0,25 % eller 0,6 % beroende på precisionskraven.

Tryckförmedlare
Tryckförmedlaren har ett membran som via en fyllningsvätska överför
tryck från aggressiva, förorenade, varma, högviskösa eller kristalliserande
media till tryckmätaren.
Därmed undviks direktkontakt mellan media och mätinstrumentet då det
finns hygieniska krav eller miljöaspekter avseende läckagerisk.

Tryckgivare
Tryckgivare är elektroniska mätdon för kontinuerlig mätning av övertryck
eller undertryck.
Ett membran omvandlar tryckförändringar till motståndsförändringar,
som förstärks via ett elektroniskt mätsystem till en utgångssignal.
Denna signal är antingen en strömsignal (mA) eller en spänningssignal (V).
Vanliga utföranden är halvledargivare med piezoresistiv sensor på ett
kiselmembran eller motståndsgivare med tunnfilmssensor på ett skålformat
membran.
I båda fallen är motståndsändringen linjärt proportionell mot tryckförändringen
i mediat.
Elektroniken är normalt ingjuten i silikongummi för att skyddas mot fukt och
vibrationer.
Tryckgivare indelas i noggrannhetsklasser, där 0,5 % är normal standard och
uppfyller de flesta krav på exakt mätning.
För precisionsmätning med höga krav på mätnoggrannhet används
noggrannhetsklass 0,1 %.

Tryckvakter och termostater
Tryckvakter eller pressostater används för regler-, övervaknings- och
alarmsystem, där man önskar en automatisk funktion vid förinställda tryck.
En tryckförändring påverkar en givare som reagerar proportionellt mot
tryckändringar.
Denna rörelse påverkar ett kontaktsystem via ett balanserat fjädersystem
med förinställda tryckgränser.
Typiska användningsområden är hydroforpumpar och kompressorer,
där trycket kan hållas inom givna gränser eller olika typer av max- och
minsignaler för larmanordningar.
Termostatens funktion motsvarar tryckvaktens men har en givare som
reagerar på temperatur i stället för tryck.

Temperaturmätare
Termometrar är visarinstrument för mätning av en kropps temperatur.
De indelas i två utföranden beroende på mätprincip; bimetall- eller
gastryckstermometrar.
Bimetalltermometrar har en skruv- eller spiralfjäder av bimetall som är
kopplad direkt till visaren.
Noggrannhetsklasserna är 1,0 % och 2,0 %.
Gastryckstermometrar har ett kvävgas- eller heliumfyllt hus där en känselkropp
överför ett tryck till en visare via en rörfjäder och ett visarverk.
Ett bimetallelement, monterat mellan visarmekanism och mätfjäder,
kompenserar för variationer i omgivningstemperaturen.
Noggrannhetsklass för gastryckstermometrar är 1,0 %.
Noggrannhetsklasser för termometrar regleras enligt DIN 16203.

Nivåmätare
Nivåmätare är anordningar för kontinuerlig kontroll eller avläsning av
vätskenivån i en behållare.
Oftast används mekaniska mätprinciper med lod eller flottör för avläsning
på skala.
Mätarna finns även med integrerad elektronik för fjärravläsning eller reglering,
utsignal vanligen 4 - 20 mA.
En variant är utanpåliggande vätskeståndsställ för direktvisning eller indirekt
indikering via en magnetisk flottör. I många applikationer används även
beröringsfri nivåmätning med ultraljud, radar eller differenstryckstransmitter.

Nivåvakter
Nivåvakter används för att ge larm vid hög eller låg nivå och för att reglera
till- eller frånflöde.
De finns i en mängd olika utföranden och mätprinciper t.ex. nivåvippor med
mekanisk kontaktfunktion, flottörnivåvakter med mekanisk eller magnetisk
kontaktfunktion, vibrationsvakter som mäter vibrationshastighet, kapacitets
nivåvakter som mäter resonansfrekvens, ultraljudsvakter eller radarvakter som
mäter avstånd till vätskeytan.
För torrgods används ofta membranvakter som mäter volymutvidgning
och paddelvakter som mäter rotationshastighet.

Flödesmätare
Flödesmätare är instrument för mätning av flöden i rörsystem där mätbehov,
mätnoggrannhet och mediats egenskaper styr valet av mätprincip.
Vattenförbrukning mäts ofta med vinghjulsmätare eller turbinflödesmätare
med sifferräkneverk.
Dessa finns med eller utan pulsgivare för fjärrkontroll.
Noggrannhet 2-5%. För mätning av små vätskeflöden finns ringkolvflödesmätare
med pulsutgång.
Noggrannhet 2 % av ändvärdet.
Svävkroppsmätare kan ha mätrör i glas eller metall samt lokal indikering
och/eller analog utgång.
Noggrannhet 0,4 - 4 % av ändvärdet. Magnetisk-induktiva flödesmätare som
kräver en viss ledningsförmåga, konduktivitet, är oberoende av mediats tryck,
densitet, temperatur och viskositet.
Dessa har en signalomvandlare med många inbyggda funktioner.
Noggrannhet 0,2-0,5 % av aktuellt flöde.
Om konduktiviteten är för låg eller om mediats fysikaliska parametrar varierar
under drift, är massflödesmätare ett alternativ.
Noggrannhet 0,25-0,3 % av aktuellt flöde.
Ett annat alternativ är ultraljudsflödesmätare.
För ånga och gaser används ofta differenstrycksmätare med mätsonder
eller strypflänsar.
Noggrannhet 1-4 % av aktuellt flöde.

Flödesvakter
Flödesvakter används för övervakning och kontroll av vätskeflöden.
De finns med microbrytare eller induktiva givare för en eller två larmnivåer.
Strypflänsprincipen arbetar med differenstryck medan paddeltypen och
klafftypen arbetar mekaniskt.
Elektroniska flödesvakter arbetar kaloriometriskt, dvs med termisk avkylning
av en sensor, kopplad till ett integreringsverk.

Dela med...

Nyhetsbrev

Önskar du att få vårt nyhetsbrev direkt skickat direkt till din mail? Fyll i din epostadress.

Frågor och svar

Här hittar du frågor och svar. Hittar du inte svaret på din fråga? Fråga oss gärna genom formuläret intill.

Till frågor och svar