Contact us
Svenskt företag specialiserat på rör, rördelar, ventiler, packningar och flänsar.

Ventiler / Valves

Avstängningsventiler

Avstängningsventilernas uppgift är att antingen vara helt öppna eller
helt stängda.
Dessa ventiler installeras i rörsystem för att göra komponenter i en
rörledning åtkomliga för underhåll, för att leda flödet en annan väg eller
för liknande syften.
De avgörande kraven på en avstängningsventil är lågt tryckfall vid fullt
öppen ventil och god tätning i stängt läge.

http://www.nordicpipe.se/kikventilerball-valve
http://www.nordicpipe.se/kilslidsventilgate-valve
http://www.nordicpipe.se/kulventiler
http://www.nordicpipe.se/vridspjallsventilbutterfly-valve

Backventiler

Backventiler installeras i rörsystem för att forhindra återströmning av
vätska och förekommer i flera olika utföranden.
Normalt väljs den backventil som ger lägsta tryckförlusten.
I vissa fall krävs snabbstängande ventiler som är belastade vilket ger
större tryckfall.
Backventilers effektiva genomströmningsarea och förlustkoefficient varierar
med flödet. Det finns backventiler som är uppbyggda som tredelade
kulventiler där mellandelen består av en backventil i stället för ett kulventilhus.
Eftersom byggmåtten är desamma som kulventilens kan backventilen enkelt,
för kortare perioder eller permanent, monteras in på den plats där det tidigare
varit en tredelad kulventil av samma fabrikat.

http://www.nordicpipe.com/backventilcheck-valve

Reglerventiler

Reglerventiler skall genom varierande flödesstrypning reglera flödet
i rörsystem.
Ventilen kan endast reglera flödet genom "bromsverkan", dvs.
genom att förorsaka större eller mindre tryckförluster i systemet.
Ventilens förmåga att reglera upphör då tryckfallet över ventilen närmar
sig tryckfallet vid fullt öppen ventil. En reglerventil är beroende av
samverkan mellan pump, rörsystem och övrig reglerutrustning.
Vid all reglering är ett linjärt förlopp eftersträvansvärt
varför en reglerventils karaktäristik måste väljas utifrån detta önskemal.
Tumregeln vid val av reglerkaraktäristik är att
då man har ett litet flöde eller litet systemmotstånd och konstant tryckfall
väljs linjär karaktäristik.
Om flödet är stort eller vid stort systemmotstånd och varierande tryckfall
väljs likprocentig (snabböppnande) eller logaritmisk karaktäristik.

http://www.nordicpipe.se/kagelventilglobe-valve

Flottörventiler

Flottörventiler är automatiska nivåregleringsventiler.
Dessa manövreras av en flottör, via en länkarm.

Reducerventiler

Reducerventiler skall reducera ett primärtryck till ett förinställt sekundärtryck,
oavsett variationer i primärtrycket.
Detta sker vanligen genom att en fjäderkraft balanseras mot inställt
börvarde (önskat sekundärtryck).

Säkerhetsventiler

Säkerhetsventiler skyddar tryckbärande system från att utsättas för
högre tryck än beräkningstrycket.
Konstruktionen är i regel en fjäderbelastad kägelventil som, vid ett i
förväg inställt tryck, öppnar och släpper ut så mycket att trycket
inte längre stiger.
Drifttrycket får inte ligga för nära inställningstrycket eftersom det då finns
risk för att ventilen står och klappar varvid den snabbt mister
sin tätningsförmåga.
Säkerhetsventiler kan vara höglyftande, dvs. ger full kapacitet direkt
efter öppningen, eller proportionella, dvs. öppnar proportionellt mot
tryckstegringen.
Överdelen på säkerhetsventilen kan vara tät eller försedd med
lättverk (spak). Lättverket möjliggör kontroll av ventilens funktion under drift.

http://www.nordicpipe.se/sakerhetsventilsafety-relief

Sprängbleck

Sprängbleck/Säkerhetsbleck skyddar system mot för högt tryck förorsakat av mekaniska fel,
skenande kemiska reaktioner och inre eller yttre brand.
Sprängblecket, som vanligen sitter i en speciell hållare, beräknas och
konstrueras för varje enskild applikation. Minst två sprängbleck tillverkas
varav ett provsprängs.

http://www.nordicpipe.se/sprangbleck

Överströmningsventiler

Överströmningsventiler är proportionella säkerhetsventiler som
framförallt används för att säkra pumpar från att arbeta mot stängda ventiler.
Överströmningsventiler monteras på "by-passledningar" och garanterar
recirkulation av flödet.

Rörbrottsventiler

Rörbrottsventilen fungerar som en omvänd säkerhetsventil, dvs. stänger
på grund av start och hastigt uppkommet tryckfall som förorsakats av t.ex.
ett brott på en rörledning.
Ventilen hålls öppen av en fjäderpåverkad kägla som inte påverkas av
det normala trycket (flödet).

Kondensatavledare

För att möjliggöra maximal värmeöverföring måste kondensat, luft och
andra okondenserbara gaser avlägsnas ur ett ångsystem.
Detta löser man med hjälp av kondensatavledare som är automatiska ventiler,
även kallade ångfällor eller ångtorkare, vilka släpper genom luft och kondensat
men håller tillbaka ånga.
Kondensatavledare indelas i mekaniska, termodynamiska och
termostatiska avledare.
Mekaniska avledare känner skillnaden i densitet mellan gas (ånga) och
vätska (kondensat).
Den vanligaste typen av mekaniska avledare är flottöravledaren som finns
med friflytande flottör eller med hävarmsmekanism. Även klockavledare tillhör
flottöravledarna men har en öppen flottör. Inverterad klock-avledare,
som är den vanligaste typen, har öppningen vänd nedåt.
Termodynamiska avledare, vanligen kallas brick-avledare, känner skillnaden
mellan det dynamiska trycket hos kondensat vid låga flödeshastigheter och
avspänningsåanga vid högre hastigheter.
Termostatiska avledare, bimetall- eller kapselavledare, känner skillnaden i
temperatur hos ånga och underkylt kondensat eller luft.
Alla avledare har för- och nackdelar och det är av största vikt att man
väljer rätt typ av avledare för varje applikation.

Flervägsventiler

Flervägsventiler omfördelar flöden. Ventilerna finns i form av växelventiler,
flervägs kik- och kulventiler.
Vanligaste formen ar trevägs kulventiler eller Kikventiler med L-kik
(L-borrad kula).
Vid val av T-kik (T-borrad kula) måste montageläget beaktas.

Synglas

Med hjälp av synglas kan man okulärt kontrollera processer.
Produkten finns i en mängd utföranden, t.ex. som kombinerat synglas
och backventil.
Det finns synglas uppbyggda som tredelade kulventiler där mellandelen
består av ett synglas i stället för ventilhus.
Eftersom byggmåtten är desamma som kulventilens kan synglaset,
monteras in på den plats där det tidigare suttit en tredelad kulventil av
samma fabrikat.

Smutsfilter, temporärt filter och montagefilter

Smutsfilter monteras stationärt och renar medier som transporteras
i rörledningar från inte önskvärda partiklar.
Filtren finns med gäng-, svets- eller flänsanslutning.
Ett temporärt filter sätts in för en begränsad tidsperiod och monteras
genom att man klämmer filtret mellan flänsar.
Montagefilter består av ett filter med samma byggmått som en tredelad
kulventil av samma fabrikat. Mellandelen, som motsvarar huset på kulventilen,
kan enkelt monteras in på platsen för kulventilens hus.
Efter ett rörmontage sätts montagefiltret in på en plats där det senare
skall sitta en kulventil.
Systemet spolas varvid rester efter montaget fastnar i filtret.
Filtret demonteras och ersätts med ett hus från en kul¬ventil.
Efter rengöring kan filtret användas vid nästa montage.
Vid val av filter bör man beakta lämplig maskvidd på filterinsatsen,
acceptabelt tryckfall samt att stationära filter går att rengöra under drift.
Det finns även smutsfilter som monteras in i rörledningen.
Antingen mot flödet eller med flödet.
Dessa kallas även för top hat eller häxhatt. Formen liknar detta.

http://www.nordicpipe.se/smutsfilterstrainers

Magnetventiler

En magnetventil har en spole (elektromagnet) som bildar ett magnetfält
när en spänning ansluts till spolen.
Magnetfältet skapar den nödvändiga kraften för ett ventilankare som stänger
eller öppnar ventilen.
Ventildelen, varigenom mediet strömmar, åtskiljs från magnetsystemet
av ett membran.
Magnetventiler indelas vanligen i direktstyrda, servostyrda och
tvångsstyrda ventiler.
Hos direktstyrda ventiler befinner sig sätestätningen i magnet¬kärnan.
Dessa ventiler arbetar oavsett differenstrycket
(inom tillåtet differenstryckområde).
Servostyrda magnetventiler har en pilotventil och behöver ett minsta
differenstryck för att säkerställa en problemlös öppning och stängning.
En kolv eller ett membran tjänar som tätning för det egentliga ventilsätet.
Tvångsservostyrda ventiler har ankaret kopplat till membranet vilket gör att
dessa kan arbeta utan differenstryck.
Denna ventiltyp används främst i slutna system med låga tryck.

Material

Ventilens material väljs med avseende på korrosionsegenskaperna men
även tryck och temperaturkombinationen måste beaktas.

Tätningstyper

Ventiler kan vara mjuk- eller hårdätande. I mjuktätande ventiler används
olika gummi- eller plastmaterial som säte och valet av sätesmaterial avgörs
av tryck, temperatur och media.
Hårdtätande ventiler har vanligen säten av syrafast stål, specialstålsorter
eller stellit.
För att klara täthetskraven har hårdtätande ventiler oftast en mer avancerad
konstruktion än mjuktätande ventiler.

Integralsäten

I kulventiler används ibland integralsäten ("fyllkroppar") för att fylla ut
utrymmet runt kulan.
Dessa förhindrar att mediat blir stående mellan kula och ventilhus.
Ibland kan man borra ett litet hål för att eventuellt dränera ut media
som blir stående bakom kulan på exempelvis en kulventil.

Excentrisk spindelkonstruktion

Den enklaste konstruktionen av vridspjäll har centriskt monterad spindel,
dvs spindeln är infäst mitt i ventilhuset såväl radiellt som axiellt.
För att en sådan ventil skall vara tätande, krävs elastomerfodring
(gummi såsom EPDM, Nitril, Viton eller liknande).
För att förbättra vridspjälls tät-ningsförmåga, används excentriska
spindelkonstruktioner. Spindeln är då förskjuten i radiell eller axiell led
alternativt bådadera (dubbelexcentriskt).
Ytterligare excentricitet kan uppnås om spjället dessutom går diagonalt
i ventilhuset. Man talar då om trippelexcentrisk konstruktion.

Reducerat- eller fullt genomlopp

I ventilsammanhang skiljer man mellan fullt och reducerat genomlopp.
Fullt genomlopp innebär att ventilens innerdiameter, genomloppsarean,
är samma som rörets innerdiameter.
Reducerat genomlopp, strypt genomlopp, innebär normalt att ventilens
innerdiameter är en nominell dimension mindre än rörets.

Här hittar du mer information

http://www.nordicpipe.se/ventilforklaring-engelska

Flödeskoefficienten, Kv-värdet

Kv-värdet är normerat enligt DIN IEC 534 och är ett mått på ventilens
kapacitet. Kv-värdet definieras som den mängd vatten (m3/h) som passerar
genom en ventil vid ett tryckfall av 1 bar vid 20°C.
I USA används storheten Cv och definieras som den mängd vatten i
gallon/min som passerar vid ett tryckfall av 1 psi vid 20°C.
Sambandet mellan enheterna är Kv x 1,17 = Cv eller Kv = 0,86 x Cv.
För vissa reglerventiler anges ett Kvs-värde, vilket innebär att ventilens
konstruktion medger reglering ända upp till full slaglängd ( öppningsgrad ).
Standardventiler erbjuder normalt ingen eller obetydlig reglerförändring
vid slaglängder över 70 %.

Vridmoment

Se "manöverdon"
http://www.nordicpipe.se/manoverdon

ISO-topp

Många ventiler, med en vridrörelse mindre an ett varv, har montageflänsar
för manöverdon enligt ISO 5211/1.
Denna standard reglerar montageflänsens mått vilket möjliggör ett stabilt
montage för växlar och vriddon utan bearbetning.
För flervarviga don gäller flänsanslutningsmått enligt ISO 5210/1.
Den sistnämnda standarden kräver även att styrorganet kan uppta
axiella påkänningar. Se även "manöverdon".

Titta även på denna länk.
Finns nyttig information om hur olika saker i en ventil benämns på engelska.

http://www.nordicpipe.se/ventilordlista-engelska

Dela med...

Nyhetsbrev

Önskar du att få vårt nyhetsbrev direkt skickat direkt till din mail? Fyll i din epostadress.

Frågor och svar

Här hittar du frågor och svar. Hittar du inte svaret på din fråga? Fråga oss gärna genom formuläret intill.

Till frågor och svar